Vem är du?

Ja vem är du, har du någonsin ställt dig den frågan? Jag menar på riktigt, vad definierar dig som person?

Det klassiska svaret blir oftast  – Jo men jag är väl en ganska snäll person….

Men jag är inne på en annan tanke, en annan form av definition inte hur du är som person eller vad du presterar på arbetet. Det viktigaste tycker jag är att göra saker som får en att må bra!

I dagens samhälle är vi mycket för att sätta etiketter på oss för den ”vi är” och helst ska vi prestera högt i ämnet för ”få” kalla oss det! På utbildningen var det en av klasskamraterna som skrev ett projektarbete i ämnet  ”Jag är löpare” hon ville ta reda på vad som krävs för att kunna kalla sig det.

En i klassen definierade sig som löpare trots att hon pga skada inte kunnat träna aktivt på ett år men alltid gjort det och därför ansåg sig vara det fortfarande. Jag själv som kommit igång med löpträning det senaste året ansåg mig fortfarande inte som löpare! Trots att jag joggat regelbundet 2-3 gånger i veckan det senaste året, hur galet är inte det?

Varför är det så, undrar jag då?

Jag kan ju bara prata för mig själv och för mig känns det som att jag:

• inte springer tillräckligt långt
• inte springer tillräckligt snabbt
• fortfarande tycker att det är jobbigt vissa dagar
• inte har utvecklat ett ”behov ännu”

      för att få kalla mig löpare…

Men dessa kommentarer skulle jag ju avfärda direkt om någon annan än jag själv sa dem!

Varför är jag då så hård mot mig själv? Det finns väl inget som heter tillräckligt långt och tillräckligt snabbt, vem bestämmer det? Vem tycker inte att det är jobbigt att ge sig ut och springa ibland, speciellt 04.30 på morgonen…

Så efter att ha läst hennes projektarbete har jag bestämt mig för att säga, Jag är löpare!

Jag springer för min egen skull och är grymt stolt över att jag faktiskt gör det! Jag har börjat uppskatta mina löpturer allt mer och jag löser många praktiska problem i huvudet när jag springer. Under året har jag kommit fram till att jag ”springer som bäst” om jag inte tänker distans, tid och hastighet.

Så jag startar oftast runkeeper på mobilen för att kunna se hur långt det blev när jag är klar, men jag stänger av aviseringarna. Istället har jag enbart klockan ställd så att jag vet när det är dags att vända om jag har viss tid på mig. Springer jag med aviseringar så pressar jag mig och fokuserar för mycket på hastigheten, vilket gör att jag tar slut och inte alls uppskattar löpningen.

30 minuter fysisk aktivitet/dag med måttlig ansträngning är vad hjärnan behöver, så ha den och din hälsa i fokus för att få leva ett långt och lyckligt liv!

Så ge dig ut i löpspåret, känn den friska luften och rör på dig för din skull, gå, jogga eller spring!