Lindas resa

Paleo är en kosthållning som passar hela familjen!

Här kan du läsa mer om min resa…

Min resa har varit krokig, jag har som många andra gått på nitar genom dieters vara och icke vara. Men nu äntligen har jag hittat en väg som känns bestående av många olika skäl.

Jag är väl ett klassiskt fall av en trebarnsmamma som jobbat inom vård och omsorg i snart 20 år, klart kroppen tar stryk tänker man. Men behöver jag verkligen gå runt och ha ont? Köpa 3 godbitar för 10:- i kassan på vägen ut för att orka tills barnen somnat? Eventuellt hinner jag kanske sitta ner med en kopp te om jag inte somnat vid nattningen. Behöver jag ens tillägga att jag åt Omeprazol och alltid hade en karta Novalucol i väskan för magsyreattackerna som kommer vid stress och dålig kost. Inte undra på att dieterna som säljs på varenda löpsedel lockade mig och alla andra i samma sits att hoppa på den där snabba viktminskningen. Bara som en start sa man till sig själv hela tiden. Upp som en sol ner som en pannkaka med alldeles för lite kalorier i omlopp var jag snart tillbaka i 3 för 10 fällan för att orka en stund till, på måndag kör jag igen bara helgen är över så orkar jag nog. Så tuggade det på tills jag började få för ont i axlar, handleder, nacke och knän. Vad är det här? Jag tappade saker, fingrarna lydde mig inte och ett par kaffekoppar gick sönder på vägen.

Jag uppsökte läkare och fick remiss för att röntga handlederna då de misstänkte Karpaltunnelsyndrom. Röntgen visade ingenting så nästa stopp var sjukgymnasten som konstaterade kronisk muskelfästesinflammation i båda axlarna. Jag tappade hakan och sa skojar du med mig, du kan väl inte säga KRONISKT till en människa som inte ens fyllt 35? Jodå det kunde hon… det är bara träna lite varje dag med ett gummiband så klarar du nog av att jobba fram till pensionen!
Tack för den du, bara 30 år kvar tills dess.

Då bestämde jag mig för att det här måste gå att ändra på! Sagt och gjort så tog jag tog kontakt med min vän Marina som haft väldiga problem med benhinnorna under tonårstiden, men som nu tävlar i triathlon och är grymt duktig på det. Hur klarar benhinnorna det undrade jag?
Jag fick då reda på att det finns en antiinflammatorisk diet som hon blivit rekommenderad av sin sjukgymnast och sen dess inte haft några besvär.

Underbart det finns en lösning tänkte jag och började läsa allt jag kom över om antiinflammatorisk kost, jag fann då att paleolitisk kost så kallad ”stenålderskost” stämde bra in på det jag var ute efter. Så när semestern var över körde jag igång, planen var att följa paleokost på veckorna och slarva på helgerna. Men då jag redan efter en vecka märkte skillnad på min värk i framförallt handlederna och nacken där jag haft det som värst så fanns det inget att tveka på, det här var min nya livsstil!
Det som jag tyckte kändes så bra var att jag kunde vara öppen med barnen om detta då jag inte ”körde en diet” utan faktiskt gjorde det för att inte ha ont. Efter 2 veckor tänkte jag att nu testar jag några dagar utan Omeprazol och det gick hur bra som helst, ingen magsyra här inte. Sedan dess har jag levt mer eller mindre paleo och snabbt märkt av på kroppen då jag fått i mig något annat genom magknip och värk. Framför allt har jag kommit fram till att min kropp inte mår bra av gluten och vitt socker däremot är jag inte lika känslig för mejeri.

Lite senare fick jag rådet av min vän Karin som levt med celiaki (glutenintolerans) i flera år att gå och testa mig för detta. Men för att göra det måste man äta gluten annars kan testet bli missvisande. Under den månaden gick ytterligare några kaffekoppar sönder, jag blev åter storkonsument av Omeprazol och Novalucol och gick framåtlutad den mesta tiden pga magsmärtorna. Så när det väl var dags att träffa läkaren och hon tryckte på min mage kved jag vart hon är tryckte. Så hon sa till mig att oavsett vad testet visar så ska du nog inte äta mer gluten! Testet visade negativt vilket jag är glad över för då behöver jag inte oroa mig för att råka få i mig något då vi t.ex är på restaurang eller är bortbjudna till bekanta annat än att jag får ont en dag eller två.

Efter detta pratade vi i familjen igenom hur vi skulle kunna välja att leva vårt liv.
Vi föreslog barnen en sockerfri månad och förväntade oss motstånd, för hur klarar man som barn sig utan det obligatoriska lördagsgodiset?
Men de blev tvärtom jätteglada och spända över att få se vad för godsaker vi skulle kunna trolla fram till helgmyset.

Månaden gick över förväntan och den största effekten som vi märkte av för barnen var deras humör. Då sockret uteslöts blev det inga blodsockerfall och inte heller några hysteriska höjningar. Så att det var en väldigt lugn och skön månad märkte vi först i efterhand då bråken och tjafset började igen i takt med att de fick börja äta ”vanligt godis”.
En väldigt rolig aspekt var att barnen själva frågade efter paleogodiset igen och nu hellre äter det, så någonstans känner de nog själva av att det faktiskt får dem att må bättre.
Barnen äter som vanligt maten i skolan, men jag har hjälpt dem att hitta bättre frukostvanor smoothies, turkisk yoghurt och ett osötat bröd som de älskar, jag lagar mat som alla äter men ibland får de pasta och vanliga potatisar då de inte är överförtjusta i grönsaker, de dricker även mjölk.

Därav namnet på vårt företag ”Leva sockerfritt” en livsstil för alla!